Det där med våfflor…

Våffeljärn. Foto: ©nini.tjader.2015

Fick för mig att jag skulle göra våfflor. Våffelsmetspulver köpte jag i förra veckan. Jo, jag vet att det är enkelt att röra till en våffelsmet själv.

Så jag gjorde våfflor igår.
Kletigt.
Smetigt.
Rinner alltid över.
Och rinner det inte över så fastnar de så man knappt får loss dem från våffeljärnet.

Våfflor. Foto: ©nini.tjader.2015

Det blev en hög (+ en som jag åt upp under tillverkningen av dem, + den första som jag kastade för att den hade en massa svarta flagor på ena sidan och såg bränd ut).

Våfflor. Foto: ©nini.tjader.2015

Mina våfflor blir aldrig så snygga som de man annars ser på bild. Blir alltid en massa trasiga kanter och bara ena sidan (den som är nedåt i våffeljärnet) ser någorlunda ut så som en våffla ska se ut. Det var inget fel på smaken i alla fall. Luftiga, frasiga och feta… (175 gram smält smör).

På paketet står de att de ska ätas nygräddade…
Om man ska få nygräddade våfflor (eller plättar eller pannkakor också för den delen) krävs det att man har en köksslav som stå där och gräddar medan man äter de nygräddade…
Jag har ingen köksslav så jag får mina ganska kalla. Med vispgrädde och jordgubbssylt förstås.

Lägg till bildtext

När jag var klar såg jag att våffeljärnet släppte stora flagor svart färg  så det blev vitt under. Undrar hur mycket flagor det var i våfflorna…

Våffeljärnet är nu i påsen som ska till tippen. Känns inte riktigt hälsosamt att använda det mer… En bunt färdiga våfflor ligger i kylskåpet. Tror jag kastar dem också.

Min karriär som våffel-tillverkare är över.